Life in Downlake

Skulle lätt kunna göra en film av granbestyret här hemma och jag skulle bli filmens hatobjekt nummer ett. Kan nästan (bara nästan) erkänna att jag är alldeles tokig när granen ska kläs.

Kan inte riktigt hundra säga varför jag blir smått galen men jag har nog nån sorts fobi att granen ska bli överklädd på nåt sätt. Tänk er två pyntglada barn och lägg därtill en karl som ska blanda sig i så förstår ni att jag
 blir uppihejsan. :) 


- Kolla där, där skulle det suttit ett ljus. Det ser alldeles för tomt ut.

- Hallå, nu hänger det två kulor alldeles uppi varann där!

- Nej nej nej, inte dom kulorna.

- Inte glittret sådär.

-Nu räcker det med grejer, ge er nu.

- Hörde ni, inget mera nu!


Hur som helst så brukar det ordna sig till slut och jag tror att alla brukar bli ganska nöjda. Hoppas det iallafall. Familjen ska ha en stor eloge som står ut med mig iallafall, det är ett som är säkert.

Såhär blev resultatet detta år





 
Hade en mysig kväll med glögg och pepparkakor och jag kan rekommendera Ädelost Päron för er som inte provat den.